Bild-7

Känner du dig som en vinnare varje gång du tagit dig till gymmet eller ut i motionsspåret? Varje gång du släpat dig upp ur soffan, motstått frestelsen att åka raka vägen hem efter jobbet istället för till gymmet? Eller har du, likt en elitidrottare, satt upp tydliga mål för vad du vill uppnå. Bli starkare, smalare, snyggare, piggare, rörligare…? Jag vill påstå att de flesta av oss ofta är antingen det ena eller det andra. Den envisa och målfokuserade som inte viker sig för minsta motgång eller den lata, som hittar minsta lilla anledning till att slippa röra på sig i onödan. Yin eller yang. I den bästa av världar är du ”mittemellan” d v s har förmågan att motivera dig och samtidigt förnuftet att njuta av att vila och ta igen dig.

bild-till-kostrådgivning-vid-idrott-å-tränning-privatperssoner1-250x241

Tidigare har jag här i bloggen fokuserat mycket på hur man på bästa sätt hittar motivation för träning. Men det finns ju också en annan sida….när träningen och att äta sunt, nyttigt och bra blir ett tvång. Helt enkelt tvärtom från att vara bekväm och inaktiv.
Jag ska ärligt erkänna att jag har svårt att vila! Det ligger liksom inte i min natur. Däremot har jag kanske lättare än majoriteten att motivera mig. Har jag bestämt mig så har jag bestämt mig! Det är ofta min styrka men kan också bli min fiende. För det har funnits stunder då jag mest av allt har behövt lägga mig på soffan istället för att svettas i löparskorna eller i gymmet.
Att inte vila när kroppen signalerar behovet av det har gett mig ett antal olika skador (stressfrakturer, inflammationer och annat trassel…) för att inte nämna den stress jag upplevt mentalt av att inte kunna tillåta mig att koppla av. Men tro det eller ej. Man (åtminstone JAG) blir klokare med åren. Och det är jag så väldigt glad för. ÄNTLIGEN, och jag menar det (!), har jag lärt mig att lyssna på kroppen och helt enkelt avstå från träning, ta dagen som den kommer och göra det som får mig att koppla av som bäst. Vad jag gör då är en helt annan historia…

Dagens intervallpass på löpbandet fick mig att reflektera över just detta. Att inte tänka på träningen utifrån att det ska leda till något annat än välmående, utan krav på förbättrade tider, större muskler, snyggare kropp osv.

Idag hade min vän hade planerat ett intervallpass för oss (2 x 3 km i 14-tempo). Jag ska erkänna att jag varken längtade till löpbandet eller till intervallupplägget och väl på bandet bestämde jag mig för att göra precis det som kroppen, och för all del huvudet ville (för att springa på löpband kan vara det absolut tråkigast, förutom spinning, som jag kan tänka mig att göra ur träningsperspektiv. Tackar vet jag löpning eller cykling ute i det fria!!). Jag bestämde mig helt enkelt för att dela upp mina intervaller som kändes bäst för mig, i slutänden lika lång sträcka och i samma tempo men i ett upplägg som kroppen ville idag (2 km + 2 min vila x 1, 1 km + 1 min vila x 4 ggr). Hade det varit för ett par år sedan hade jag ALDRIG tillåtit mig själv att springa på annorlunda sätt än det som bestämts. Men för vem skulle jag göra det? För mig själv eller för någon annan. För att få bekräftelse eller möjligen för att jag kanske blir lite lyckligare av att just köra slut på mig där på löparbandet? Äh, det är inte så viktigt längre! Huvudsaken är att jag håller mig skadefri och känner mig stark, veckans alla sju dagar. Att jag inte får ryggskott när jag knyter skorna eller risk för hjärtinfarkt när jag fyllt 55… Det är hälsa för mig. Och några nya lopp har jag inte anmält mig till. Jag fick liksom nog med prestationsångest inför de 5 lopp, halvmaraton och milslopp, som jag sprang under hösten 2015, Med åtföljande vad – och hälseneproblem som ett brev på posten….

Tidigare har jag alltid satt upp en mängd mål – snabbare på milen, klara halvmaraton så snabbt som möjligt, få tydligare muskler, bli smalare, lyckligare… Men blir man lyckligare av att springa milen på kortare tid? Troligen inte om du frågar mig. Men ärligt talat så är det så jag alltid har tänkt, att uppnår jag det ena eller det andra DÅ blir jag lyckligare och mera tillfreds…

thRK79ONMG